"Kroppen vet" – Linda tror på att leda från hjärtat

När en möter Linda Bernhardsson är det lätt att dras in i hennes närvaro. Hon har ett lugn, men också en kraft som bottnar i något mycket större än vardagens rutiner. Hon driver sitt företag Femade där hon jobbar som ledartränare med fokus på det inre ledarskapet.

"Ledarskap är samma oavsett organisation. Det handlar om relationer, förtroende och att känna till sina egna behov och triggers. Det handlar också om att vilja något, att arbeta mot ett tydligt mål och våga ta actions även om det känns obekvämt. Och att få med andra människor på den resan", menar hon.

Linda har också startat ett mentorsprogram för kvinnor inom industrin, en värld där inre kompass ibland får stå tillbaka för yttre prestation.

Sorgen som öppnade dörren till något större
Men hennes egna resa inåt började inte genom arbetslivet. Den började efter en stor förlust.

"Allting startade med min största sorg, när jag förlorade min lillebror. Det var fruktansvärt. Men också, insåg jag långt senare, en öppningsport till något större."

När de skulle ta farväl av honom, upplevde hon något som inte gick att förklara.

"Jag kände så starkt, det här är inte hela han. Det var en kropp, men energin, själen, han, det var borta. Det var som att något inom mig bara klickade till."

Det blev början på en inre resa, en väg som inte varit rak, inte alltid enkel, men ständigt närvarande.

"Jag har aldrig definierat mig som troende. Jag har till och med varit förbannad på kyrkan. Men jag har alltid haft kontakt med något större. Och jag har valt att tro på det som ger mig kraft."

Det handlar inte om att förklara eller övertyga, menar hon. Det bara är.

"Man känner det. Eller så gör man det inte. Och det är okej."

Kroppen vet vad vi behöver, vi behöver bara lyssna
Efter broderns bortgång fann Linda tröst i naturen. Skogen blev hennes första lärare.

"Jag brukade lägga mig i blåbärsriset. Jag kände bokstavligen hur sorgen rann av mig. Det jag inte längre behövde bära fördes tillbaka till jorden."

Därifrån fortsatte det med yogan, som kom in i hennes liv. Och det var en överraskning för någon som alltid tränat hårt och högintensivt.

"Jag fnös åt yoga innan. Men sorgen gjorde mig så trött. Jag orkade inte pressa mig längre. Yogan lärde mig att vara i det, att lyssna på kroppen."

Sedan kom andningen. Hon började utforska olika tekniker, både för att lugna systemet och för att väcka energi.

"Andningen blev ett verktyg för att samla mig. Den är en del av mitt dagliga liv nu.

Även om Linda kanske inte alltid berättar öppet om sin andliga sida i jobbet, så är den där. Alltid. Som en grund att stå på.

"Jag tror på att vi har alla svar inom oss. Det har jag alltid gjort även innan min bror gick bort."

Det handlar om att lyssna. Att se det som inte sägs. Att märka när någon tänds i en coach-session, men sedan snabbt slätar över det.

"Kroppen vet. Innan huvudet och intellektet förstått. Det är det jag jobbar med, att hjälpa människor tillbaka till sin inre röst,  både i ledarskapet på jobbet och i vardagslivet."

Att leda andra börjar med att möta sig själv
Linda ser sitt jobb som ett energiarbete. Att hålla plats för den andra, och samtidigt kunna skilja på vad som är hennes eget och vad som är klientens.

"Allt ledarskap börjar med det inre. Att möta sig själv. Först då kan du möta andra."

Det är också därför hon brinner för sitt arbete; för att hjälpa andra att ta ledarskapet över sitt eget liv.

"Vi använder bara en bråkdel av vår kapacitet. Jag tror att vi alla har en enorm kraft, men vi vågar inte alltid använda den. Jag önskar att fler gör det."

Potentialen och utvecklingen finns där det skaver
Linda säger att hennes största drivkraft handlar om att hjälpa människor att ta plats i sin fulla potential. Utan ursäkter. Utan omsvep.

"Om fler vågade kliva in i sitt eget ljus, då skulle världen se annorlunda ut."

Och vägen dit? Den går genom det som skaver.

"Det är där vi växer mest. Alla känslor vi bär på är signaler, men vi måste våga känna dem. Sätta oss ner. Eller gå i skogen. Vara med oss själva."

Att vara i kontakt med sig själv, säger hon, är bland det vackraste som finns.

"Jag har full respekt för att det kan kännas läskigt. Jag har själv varit där. Men det är värt det. Jag önskar att fler får smaka på den kraften."